Hittade en liten lucka i almanackan och for iväg till klubben, direkt efter kontorstid. Lite lyxigt att träna så tidigt på dagen, mitt i veckan. ( Det vill säga klockan 17)
Målet var att hitta något enkelt att köra. En enkel bana med fart och fläkt. Något lagom innan blåbärstävlingen på lördag. Givetvis så klarade jag inte av att bygga något enbart enkelt. Jag var tvungen att göra det svårt på ett ställe. Insåg då att enbart för att vi klarar en sak i lugnt tempo, innebär inte att vi är redo för det i högt tempo. Måste tänka på att göra det ENKELT och att höja svårighetsgraden successivt. Behöver se till att alltid ha med någon som håller tillbaka mig och påminner om att vi är ett ungt och ännu orutinerat ekipage.
Till en början stod hinder nr 9 som ett staket och jag hade en initial ambition att ta den från andra hållet (och sedan fortsätta fram till hinder nr 3’s baksida och ta tunneln och starthindret.. ja.. jag har ett problem med att hålla det enkelt).
I den fart som Sookie kom ifrån tunneln och genom att jag lyckades göra ett snyggt blindbyte mellan 7-8 så fick jag inte in henne emellan. Jag flyttade då upp hindret en aning men även då var det svårt, så då struntade jag i det och körde som hon ville istället.
Jag testade det dock mer ordentligt en gång (med lägre fart in till första hindret i kombinationen) och såg att jag måste dels vara tidig med att dra in henne och så måsta jag vara nära och tydlig, i princip blockera hennes väg.
Jag har helt enkelt en hund som jag enkelt kan skicka ut från mig, runt hinder och bort från hinder. Men det faller sig inte lika naturligt att dra sig mot mig, något som märks väl vid svängda tunnlar.
Ett tydligt exempel på detta är: Kommer jag på en raksträcka, mot en böjd tunnel så är det svårare att få henne att ta den tunnelöppning som är på samma sida som jag är på, däremot är det enkelt att ta den bortre tunnelingången. Vi får helt enkelt antingen göra så som det faller sig naturligt för Sookie, eller lägga ner mer tid på att kunna dra henne till mig. Jag måste dock vara medveten om att hon fungerar tvärt emot mina tidigare hundar på detta området och justera mig därefter.
En liten bonus var att hon spontant sökte upp ingången till slalomen som stod jämte. Hon ställde sig där och tittade bedjande på mig och jag gav efter för trycket och lät henne köra. Så länge jag bara gick lite bakom henne och stöttade så gick det så fint så, hon klarade hela slalomet – helt utan hjälpmedel – för första gången på klubben. Dessutom så tog hon A-hindret spontant och gjorde även det jättefint. Ska lägga mer fokus på balansbommens kontaktfält så snart vi får ett lågt hinder att öva på. (Ryktet går att det kanske kan komma ett inom kort och vi håller tummarna för att det stämmer)
Så.. på lördag är det då dags för blåbärsbana. Spontan så tror jag inte att vi kommer runt ett felfritt varv. Varför? Jo, vi är för tillfället inte synkade i höga farter och en blåbärsbana kommer troligen att generera en rejält hög fart. MEN, vi ska ha riktigt jäkla kul och se till att behålla den farten. Vi kör så som det blir, Sookie vet ju inte hur banan är tänkt och jag tänker inte belasta henne på något sätt om det blir galet. Så vitt hon vet så kommer hon att göra allt helt rätt och få massor med belöning.
Kommentera